Betydelsen av förändrad tillgänglighet till kollektivtrafik: Kombinerade metoder i praktiken

Projektets övergripande syfte var att fördjupa kunskapen om tillgänglighet utifrån olika perspektiv. Projektet belyser att tillgänglighetsfrågor går långt utanför transportplanering och behöver vara en integrerad del i frågor som rör invånares vardag. Resultaten visade bland annat att förändringen i tillgänglighet under Covid-19-pandemin var ojämnt fördelat mellan olika grupper, beroende på exempelvis behov av kollektivtrafik och olika möjligheter att arbeta hemifrån.

En slutsats från projektet är att investeringar i områden kring nya stationer leder till omvandlingar som tar lång tid att genomföra då de kräver förändringar i markanvändning och påverkas inte minst av ekonomiska cykler. I områden utanför storstädernas hetare fastighetsmarknad sker omvandlingen i en långsammare takt, men kan trots detta upplevas som utmanande för berörda kommuner.  

Resultaten visar att det är vanligt att resenärer anpassar sitt resande, eller till och med undviker att resa med kollektivtrafiken, på grund av känslor av otrygghet. Viktiga faktorer för människors upplevda trygghet visar sig vara utformandet av kollektivtrafiksnoderna, avstånd mellan hållplatser vid byten, omgivande trafikmiljöer och närvaron av andra människor.

Projektet har även studerat hur tillgänglighet till skolor med hållbara färdmedel kan påverkas av policyändringar och satsningar på kollektivtrafikinfrastruktur. Resultaten visar att möjliga effekter inte fördelas jämnt i städer och att ekonomiskt starkare grupper/stadsdelar har större möjlighet att nå skolor som ligger längre bort. Vårdnadshavare i ekonomiskt starkare grupper/stadsdelar har även större möjligheter att arbeta flexibelt. Resandet kan också öka till följd av det kommunala skolvalet, vilket kan innebära en tidsmässig och ekonomisk utmaning för vissa grupper i samhället. Resultaten belyser att det är viktigt att ta ett helhetsgrepp kring policyval som rör trafik- och samhällsplanering.