– Vi har intervjuat medarbetare hos Region Stockholm, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och deras respektive kollektivtrafikmyndighet, och ställt frågor om hur kollektivtrafikplaneringen utvecklas och förändras, berättar Robert Hrelja.
– Många av de vi intervjuat betraktar kollektivtrafiken som ett medel för en positiv samhällsutveckling och menar att de behöver bättre detaljkunskaper om resenärers olika behov för att utveckla och förbättra kollektivtrafiken, fortsätter Robert.
– Trygghet som begrepp är litet vagt, så det kan det vara svårt att mäta och jämföra olika resenärers upplevda trygghet, man måste vara tydlig och medveten om vad man frågar efter, berättar Linnea Eriksson från VTI som är projektledare för det nyligen avslutade K2-projektet Tryggad legitimitet? Mål, medel, och medborgare i kollektivtrafiken.
Eftersom resenärers upplevda otrygghet kan orsakas av en lång rad olika faktorer kan också åtgärderna för att förbättra tryggheten variera.
K2 forskar om hur kollektiv mobilitet kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara städer och regioner. Forskningen bedrivs i nära samverkan med aktörer inom kollektiv mobilitet och har en flervetenskaplig prägel. Nu har beslut fattats om nio nya mindre projekt som ska pågå under 2025-2026.
Forskare knutna till K2 har gått igenom befintlig forskning om visionsprocesser och analyserat några av de visioner som över tid påverkat det svenska transportsystemet. Resultatet är sammanfattat i kunskapsöversikten Visioner om framtidens transportsystem.
Malin Henriksson från VTI är en av de forskare som arbetat med kunskapsöversikten.
– Visionsarbete kan vara viktigt som en samlande kraft, för att mobilisera aktörer inom ett område, säger Malin.
Helena Svensson har en lång och gedigen bakgrund inom kollektivtrafikområdet. Hon disputerade vid Lunds tekniska högskola 2003 och har därefter arbetat både som konsult inom trafikplanering och som forskare och lärare vid Lunds universitet. Hon har också haft rollen som utbildningsansvarig på K2. Sedan halvårsskiftet har Helena Svensson varit tillfällig föreståndare för K2 och tar nu över det formella ledarskapet.
Priset, som delas ut vartannat år, riktar sig till examensarbeten på kandidat- eller mastersnivå med fokus på kollektivtrafik på väg. I år tilldelades två första priser och ett tredje pris till uppsatser som bedömts ha störst nytta för branschen och samtidigt hålla hög akademisk kvalitet.
Från 2025 fortsätter K2 i en ny fas som nationellt kunskapscentrum för kollektiv mobilitet. Vi forskar om hur kollektiv mobilitet, med kollektivtrafiken som ryggrad, kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara städer och regioner, samtidigt som vi bidrar till lärande och kompetensutveckling för aktörer inom området. K2 ska fortsätta erbjuda en plattform för samverkan mellan forskare, samt mellan forskning och praktik.
Ordboken vänder sig till alla som är nyfikna på mobilitet och hållbara städer, med syftet att bidra till ett demokratiskt samtal där fler målgrupper känner sig inbjudna, och bättre kan nå och förstå varandra.
– Vi ser ett behov av ökad kommunikation mellan olika personer som är engagerade i frågor om framtidens resande, men som kanske inte alltid möts, exempelvis innovatörer, civilsamhällsaktörer, tjänstemän och politiker, säger K2-forskaren Dalia Mukhtar-Landgren som, tillsammans med K2:s Lina Berglund-Snodgrass och Sara Ringvall Sundkvist, är ordbokens redaktör.
Jeffrey menar att det är angeläget att försöka förstå vad som ligger bakom olika mobilitetsmönster, att det kan ge underlag för att definiera vägen framåt för ett mer hållbart transportsystem.
– Slutsatsen är tydlig – ett större ekonomiskt engagemang för att bygga ut, förbättra och underhålla ett kollektivtrafiksystem är starkt förknippat med en högre användning av kollektivtrafik, berättar Jeffrey.
Mats Fred och Alexander Paulsson från Lunds universitet har studerat hur Skånetrafiken och Västtrafik arbetat när de utvecklat appar där resenärer kan söka och betala för sin resa. Både Skånetrafiken och Västtrafik har valt att själva utveckla respektive applösning.
En bakomliggande orsak till att myndigheterna valde att utveckla sina egna appar var missnöje med relationen till leverantörer av de betallösningar med laddbara biljettkort som användes innan apparna togs i bruk.
Jean Ryan som är forskare hos VTI har genomfört studien tillsammans med Aaron Nichols från Münchens tekniska universitet.
– Vi har valt att studera tillgänglighet till högstadieskolor eftersom barn i den åldern ofta får prova på att röra sig i staden på egen hand. Det är också i unga år människor vanligtvis formar sina resvanor, så de barn som cyklar eller reser kollektivt i tonåren lär fortsätta resa hållbart, berättar Jean Ryan.
