Den här rapporten bygger på en fokusgruppstudie av hur MalmöExpressen och
Malmöpendeln har påverkat resvanorna hos invånare i Rosengård. Utgångspunkten är att
båda dessa kollektivtrafikinvesteringar har haft ett uttalat socialt mål att öka
tillgängligheten för Rosengårdsbor. Det är därför av stort intresse att studera hur dessa
investeringar påverkat tillgängligheten för invånarna i området. En teoretisk
utgångspunkt för studien är forskningsområdet ”transporträttvisa”, vilket intresserar sig
för hur transportlösningar påverkar olika samhällsgrupper. Studien använder sig av
förmågemodellen (the capability approach) som teoretiskt ramverk för att analysera hur
MalmöExpressen och Malmöpendeln påverkar möjligheterna att vara mobil och hur de
påverkar vardagslivet för invånarna i Rosengård. Studiens syfte är att kartlägga olika
uppfattningar bland invånare i Rosengård om hur MalmöExpressen och Malmöpendeln
har påverkat deras resvanor och vardagsliv.
Studien visar att deltagarna fokusgrupperna i allmänhet hade en positiv inställning till
MalmöExpressen. Flera fokusgrupper framhöll att de reser oftare med buss nu än när ”den
gamla linje 5” trafikerade sträckan. De framhöll att MalmöExpressen är snabb och smidig
att använda sig av. I jämförelse med andra busslinjer, framför allt buss 33 och 35 som
också passerar genom Rosengård, finns det många fler säten och mer plats för barnvagnar.
Speciellt de äldre fokusgruppsdeltagarna uppskattar att det finns många dörrar på
bussarna, eftersom det gör det enklare att hitta en ledig plats. MalmöExpressen är också
mycket mindre försenad än andra busslinjer. Något som upplevs som negativt är dock att
förarna ofta kör mycket fort och ibland tvärbromsar, vilket gör det farligt för
passagerarna, särskilt barn och äldre. Vissa av fokusgruppsdeltagarna föredrar att köra
bil, eftersom bussen upplevs som otrygg.
Många av fokusgruppsdeltagarna var också positiva till Malmöpendeln och Rosengårds
station, bland annat för att den har potential att göra Rosengård mer attraktivt. Dock hade
de flesta av deltagarna rest med Malmöpendeln endast ett fåtal gånger eller inte alls.
Några nämnde att de ofta reser med Malmöpendeln på helgerna, exempelvis till
Hylliebadet eller till köpcentret Emporia som ligger vid Hyllie. Det framhölls som en
fördel att det går mycket snabbare att ta sig till Hyllie med Malmöpendeln än med buss.
Utifrån förmågemodellen kan man dra slutsatsen att framför allt MalmöExpressen men
också till viss del Malmöpendeln har haft en positiv inverkan på förmågorna och
funktionerna hos flera av deltagarna i fokusgrupperna. En funktion defineras i detta
sammanhang som vad en person är eller gör, exempelvis att vara föräldrar eller att
engagera sig politiskt, medan en förmåga defineras som en möjlighet att välja en viss
funktion. En distinktion görs mellan grundläggande och sekundära förmågor där de förra
är mer allmänna, exempelvis förmågan att bevara hälsan, medan de sekundära
förmågorna är nödvändiga för att förverkliga de grundläggande förmågorna. Den
sekundära förmågan att resa till läkare eller till ett apotek är exempelvis nödvändig för att
förverkliga förmågan till hälsa. MalmöExpressen har för många av deltagarna haft en
positiv påverkan på deras sekundära förmågor att resa till ett arbete, till en utbildning, till
läkare, tandläkare eller apotek, till butiker, till fritidsaktiviteter och till vänner och
släktingar. Dessa är i sin tur nödvändiga för att förverkliga förmågorna att arbeta, att
utbilda sig, att bevara hälsan, att ha en berikande fritid och förmågan till anknytning.
MalmöExpressen verkar också ha haft en positiv påverkan på förmågan till självrespekt
för deltagarna i fokusgrupperna, eftersom den signalerar att Malmö stad investerar i att
förbättra levnadsvillkoren för invånarna i Rosengård. Malmöpendeln verkar framför allt
ha en positiv påverkan på förmågan till självrespekt och förmågan att ha en berikande
fritid. Baserat på denna studie kan vi inte dra några säkra slutsatser om hur vanligt
förekommande de positiva upplevelserna av MalmöExpressen och Malmöpendeln är.
Med tanke på att fokusgruppsdeltagarna representerar olika åldersgrupper, olika
etniciteter och båda könen, är det dock sannolikt att deras positiva upplevelser delas av
många andra invånare i Rosengård.