Nya forskningsprojekt vid K2

K2 forskar om hur kollektiv mobilitet kan bidra till framtidens attraktiva och hållbara städer och regioner. Forskningen bedrivs i nära samverkan med aktörer inom kollektiv mobilitet och har en flervetenskaplig prägel.   Nu har beslut fattats om nio nya mindre projekt som ska pågå under 2025-2026.

Regulatoriska sandlådor för framtidens mobilitet
Regulatoriska sandlådor erbjuder en möjlighet att testa ny teknik i kontrollerade miljöer innan lagstiftning anpassas, vilket kan driva på innovation inom kollektiv mobilitet. Samtidigt väcker de viktiga frågor om legitimitet, transparens och inkludering. Projektet syftar till att kartlägga användningen av dessa ramverk inom transportsektorn och att ge aktörer ökad insikt i hur sandlådor kan användas för att främja innovation, samtidigt som offentliga värden som säkerhet, rättvisa och hållbarhet bevaras. Projektledare är Dalia Mukhtar-Landgren från Lunds universitet. Budget: 426 929 kronor.

Happy Mobility
Det här projektet syftar till att minska behovet av särskilda persontransporter för äldre och öka deras möjligheter att använda kollektivtrafik. Projektet ska utveckla studiematerial som kan användas för att stödja äldre i att lära sig använda kollektivtrafik och som utformas utifrån äldre personers egna uppfattningar om servicevärde. Målet är att göra lärandet och utforskandet av nya lösningar till en positiv upplevelse. Projektledare är Gunilla Carlsson, Lunds universitet. Medverkar gör även Michael Johansson, också från Lunds universitet, samt Jonas Johansson, Svensk Kollektivtrafik. Budget: 641 300 kronor.

Sociala effekter av fri tillgång till kollektivtrafik
Det här projektet undersöker de sociala effekterna av fri tillgång till kollektivtrafik, med särskilt fokus på låginkomstfamiljer med barn i Malmö. Projektet bygger på ett samarbete mellan Skåne Stadsmission och Skånetrafiken, där sommarkort (Skånekort) och enkelbiljetter delades ut till personer med låg inkomst. Genom intervjuer med både användare av biljetterna och representanter från de involverade organisationerna samlas erfarenheter och reflektioner kring initiativet. Projektledare är Vanessa Stjernborg från Lunds universitet. Budget: 700 000 kronor.

Integrering av BRT med stadsmiljön
Detta projekt syftar till att identifiera de egenskaper hos BRT-stationer och deras gånganslutningar som främjar en bättre integration med stadsmiljön samt att utforska deras roll som sociala mötesplatser. Genom observationer och intervjuer vid fem olika stationer i Malmö ska projektet undersöka hur stationerna används och uppfattas av passagerarna. Resultaten förväntas bidra till ökad kunskap som kan stödja hållbar stadsutveckling och tillämpas i Malmös pågående och framtida BRT-planering, samt i andra svenska kommuner. Projektledare: Hoai Anh Tran och Jeongmin Hyeong, Malmö universitet. Budget: 526 287 kronor.

Samarbete och plattformsskapande för ny kunskap om social hållbarhet inom kollektivtrafik
Tidigare forskning visar på ett gap mellan forskning och praktik när det gäller att mäta social hållbarhet. I detta projekt organiseras workshops där forskare och praktiker samlas för att dela kunskap om sociala effekter och deltagandemetoder, fördjupa förståelsen för hur man når olika medborgargrupper och öka kunskapen om hållbar tillgänglighet i samhälls- och kollektivtrafikplanering. I projektet medverkar projektledare Lena Levin och Robin Nuruzzaman, VTI, Vanessa Stjernborg, Lunds universitet, samt Karen Lucas och Joanna Barrow, båda från Manchester Urban Institute. Budget: 302 000 kronor.

Drivkrafter som främjar eller hindrar hållbar kollektiv mobilitet inom stadsplanering
För att minska koldioxidutsläppen måste vi förändra hur vi lever och reser i städer, vilket kräver en omprövning av stadsstruktur och mobilitet. Projektet syftar till att förstå de drivkrafter inom stadsplanering som kan främja eller hindra en sådan förändring. En fallstudie genomförs med fokus på Biskopsgården i Göteborg, där aktörer inom mobilitet, markanvändning och digitalisering är involverade. Medverkande i projektet är projektledare är Anders Larsson och Carey Curtis från Göteborgs universitet, samt Russell Cannon, Lunds universitet, och Staffan Claesson, AB Framtiden. Budget: 348 000 kronor.

Planeringsverktyg för BRT i små och medelstora städer
Projektet syftar till att identifiera samarbetsutmaningar i en BRT-planeringsprocess och undersöka i vilken utsträckning dessa utmaningar hanteras av befintligt planeringsverktyg för svensk BRT. Resultaten kommer att användas för att uppdatera och förbättra planeringsverktyget. Medverkande i projektet är projektledare Joel Hansson och Jakob Allansson, båda från Lunds universitet. Budget: 715 000 kronor.

En svensk upphandlingsdatabas för kollektivtrafik
Det finns idag ingen etablerad plattform för att kollektivtrafikmyndigheter ska kunna dela information om sina upphandlingar och hur dessa har utformats. Syftet med projektet är att undersöka om en svensk upphandlingsdatabas för kollektivtrafik är motiverad och hur en sådan skulle kunna utformas. Projektet ska ge insikt i de förväntade fördelarna och kostnaderna, samt belysa relevanta aktörers preferenser. I projektet medverkar projektledare Ivan Ridderstedt och Roger Pyddoke, VTI, samt Helene Lidestam, Linköpings universitet. Budget: 556 288 kronor.

Delade elsparkcyklars potential att stärka resiliensen i Sveriges kollektivtrafiksystem
Syftet med projektet är att undersöka och kvantifiera delade elsparkcyklars roll i att stärka resiliensen i kollektivtrafiksystem på ett datadrivet sätt. GPS-baserade data om elsparkcykelresor och General Transit Feed Specification (GTFS) används för att utvärdera integrationen mellan elsparkcyklar och kollektivtrafik samt mäta kollektivtrafiknätens resiliens på en detaljerad nivå. I projektet medverkar projektledare Pengxiang Zhao och Ali Mansourian, båda från Lunds universitet. Budget: 714 050 kronor.