Uppföljningsmodellen som rapporten beskriver är utformad för att ge svar på vilka
effekter olika tjänster och åtgärder i transportsystemet ger. Idén är att de ansökande
kommunerna ska få ett hjälpmedel i att tänka systematiskt kring vilka åtgärder som är
lämpliga att genomföra, och hur de kan följas upp och utvärderas redan när de ansöker
om stadsmiljöavtal. Samtidigt ska modellen kunna användas av Trafikverket för att följa
upp och utvärdera effekterna av stadsmiljöavtalen och de åtgärder som där ingår.
Modellen bygger på 12 steg, där i tur och ordning Sammanhanget, Åtgärden, Målgruppen,
Tjänsten, Beteendet, Resandet med olika färdmedel, Trafikarbete, Trafiksäkerhet,
Koldioxid, Buller, Luftföroreningar och Antal nya bostäder inom 400 meter från
kollktivtrafik beskrivs.
I den uppföljningsplan som tas fram inom sex månader efter att avtal ingåtts ska
förväntade effekter av avtalet och åtgärderna klart och tydligt beskrivas, helst var för sig.
Det ska också anges hur effekterna kommer att mätas och undersökas. I
slutrapporteringen ska det sedan anges vad som genomförts och de effekter det beräknas
ge upphov till för att fånga eventuella diskrepanser kring vad som planerats och vad som
faktiskt genomförts.
I ett särskilt avsnitt av rapporten beskrivs de ingående stegen i modellen med exempel för
varje steg, både vad avser åtgärder och motprestationer.
Utöver beskrivningen av de direkta effekterna av varje åtgärd och motprestation skall
såväl uppföljningsplanen som slutredovisningen innehålla en beskrivning av kommunens
övergripande arbete med hållbar stadsplanering, och hur det arbetet påverkats av arbetet
med stadsmiljöavtalet.