Innovationsarbetets organisering: Att lära från pilotprojekt och testlabb

Mot bakgrund av såväl teknikutvecklingen som de nationella hållbarhetsmålen, sker idag omfattande investeringar i så kallade “smarta” och/eller hållbara lösningar inom transportområdet. Det rör såväl innovationer inom befintlig kollektivtrafik, som helt nya tjänster som t.ex. nya former av kombinerad mobilitet.

Projektets syfte var att analysera hur kollektivtrafikmyndigheter organiserade innovationsarbetet, och vilka förutsättningar det fanns för ett mer djupgående organisatoriskt lärande. I projektet diskuterade vi tre olika organisationsformer: (i) inom-organisatoriskt, (ii) inter-organisatoriskt, eller i samverkan i testbäddar eller innovationsplattformar, och slutligen (iii) piloter eller externa projekt.

Projektets resultat har sammanfattats i vetenskapliga publikationer som diskuterar olika aspekter av organisering, innovation och lärande. Därutöver har mer konkreta resultat kring förutsättningarna för organisatoriskt lärande summerats i slutrapporten ”Att skapa framtidens resande – 15 förutsättningar för lärande i innovationsarbete”.

Innovationsarbete innebär i förlängningen att styra skutan i en ny riktning – mot en ny framtid, det är därför nödvändigt att lyfta blicken från det enskilda projektet och reflektera kring frågor om vilket framtida resande – piloten eller projektet ämnar bidra till. Projektet visar att organisatoriskt lärande inte handlar om att hitta en organisatorisk ”quick fix” eller en avgränsad modell. Istället förutsätter lärande en förankring i den bredare organisationskulturen, där en viktig förutsättning för det vi kallar aktivt lärande är att ha en tydlig vision till vilket enskilda satsningar kan viktas och relateras. I vår slutrapport beskriver vi detta i termer av tre förutsättningar för organisatoriskt lärande – att vilja lära sig, att ha resurser att lära sig, och att ha ett tydligt mandat från såväl politik, medborgare som ledning.