Markvärdeöverföring som modell för delfinansiering av infrastruktur för kollektivtrafik i Sverige: förutsättningar och konsekvenser

Detta forskningsprojekt har studerat tillämpningen av markvärdeöverföring som modell för delfinansiering av kollektivtrafikinfrastruktur i Sverige. Syftet med forskningsprojektet har varit att 1) analysera och diskutera de politiska, institutionella och rättsliga förutsättningarna för markvärdefinansiering av kollektivtrafikinfrastruktur i den svenska kontexten, 2) undersöka vilka möjligheter och problemställningar som appliceringen av finansieringsmodellen förknippas med i den svenska praktiken, och 3) diskutera hur finansieringsmodellen påverkar möjligheterna att generera hållbar ekologiskt och socialt stadsutveckling och effektiva kollektivtrafiksystem. Forskningsprojektet har presenterat följande huvudresultat:

• Den internationella forskningen har konkluderat att exploateringsbaserad markvärdefinansiering skapar ekonomiska incitament att öka avkastning från exploatering genom förtätning av bebyggelsemiljöer och kan således bidra till att motverka stadsutspridning och bilberoende. Dock är modellen förknippad med ett ekonomiskt risktagande och kan även medföra att markvärdemaximering prioriteras framför andra målsättningar i stadsplanering och kollektivtrafikplanering. Empiriska resultat presenterade i detta forskningsprojekt visar att modellen i praktiken skapar incitament att öka bebyggelsetäthet och markvärden i de fall som studerats. Eftersom svenska kommuner inte är rustade med effektiva institutionella verktyg för att skapa social blandning – till skillnad från många andra länder där modellen praktiseras – finns en risk att exploateringsbaserad markvärdefinansiering försvårar möjligheterna att uppnå politiska mål om social blandning.

• Den institutionella och förhandlingsbaserade modell som införts för exploateringsbaserad markvärdefinansiering av transportinfrastruktur i Sverige inte finner någon direkt motsvarighet i den internationella kontexten. I de officiella diskussionerna kring införandet av nya institutionella former för markvärdefinansiering förkom ingen diskussion baserad på internationell forskning, dock genomfördes jämförelser med internationella exempel.

• Forskningen som visar att det finns ett samband mellan fastighetspriser och tillgänglighet till kollektivtrafik är omfattande. Det råder dock olika uppfattningar om huruvida förbättringar av kollektivtrafik leder till aggregerade fastighetsvärdeökningar eller om värden i stället omfördelas geografiskt.

• Exploateringsbaserad markvärdefinansiering praktiseras bäst i geografiska områden med starka fastighetsmarknader. Tillämpningen av markvärdefinansiering kan således förväntas bli geografiskt ojämn, vilket aktualiserar nya frågor om social rättvisa i kollektivtrafikplanering.

• Olika modeller för markvärdefinansiering bygger på olika uppfattningar om rättvisa. Frågor om redistributiv rättvisa är dock sällan adresserade.