Hur kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa?

En studie av mobilitetsstrategier hos personer i stadsdelarna Angered, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg samt områdena Hallunda/Norsborg, Alby och Fittja i norra delarna av Botkyrka kommun utanför Stockholm. Vi har studerat mobilitetsstrategier, med ett särskilt fokus på hur kollektivtrafiken upplevs, används och kan tillgodose mobilitetsbehov. Ett syfte har varit att tillhandahålla planeringsunderlag för att kollektivtrafiken i svenska städer ska kunna bidra till tillgänglighet och ett socialt rättvist transportsystem. Några viktiga slutsatser från studien är att låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i det svenska språket är faktorer som hör ihop med socialt utsatta områdens karaktär och som gör det svårt att ta körkort, skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. Kollektivtrafiken är därför en viktig resurs för delaktighet och integrering i samhället.  Kollektivtrafiken behöver anpassas bättre till behov hos resenärer som arbetar kvällar, nätter, tidiga morgnar och helger, och för dem som arbetar i arbetsplatsområden utanför city.  Sociala konsekvensbedömningar och hälsokonsekvensbedömningar förelås som verktyg för att bevaka och utvärdera hur olika grupper inkluderas och vilka som gynnas respektive missgynnas av mål, strategier och åtgärder.