Så kan ungdomar och migrantkvinnor inkluderas i framtidens kollektivtrafik

Aktuell forskning från K2 har undersökt hur mobilitetsbehoven ser ut hos personer som saknar god tillgång till kollektivtrafik, bil och körkort, eller som riskerar att hamna i ett bilberoende. Utifrån de studerade gruppernas behov har forskarna tagit fram förslag på nya smarta mobilitetstjänster som kan fungera som komplement eller alternativ till konventionell kollektivtrafik.

Förslagen bygger på intervjuer med ungdomar och kvinnliga migranter, boende i såväl stad som på landsbygd, samt en analys av politiska dokument och intervjuer med tjänstepersoner och politiker.

– Vi har fokuserat på behoven hos unga och migrantkvinnor, eftersom tidigare forskning har visat att de har en risk för att erfara transportrelaterad social exkludering, berättar Jessica Berg, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och författare till den nypublicerade K2-rapporten som sammanfattar den aktuella forskningen.

– Vårt resultat tyder på att dagens kollektivtrafikplanering utgår från en norm som placerar den bilåkande medelklassen i centrum. Men för att uppnå en socialt hållbar och rättvis kollektivtrafik är det viktigt att också beakta andra samhällsgruppers behov och förutsättningar, fortsätter Jessica Berg.

”Pinsamt med cykling”

Den aktuella forskningen visar att unga och migrantkvinnor upplever att priset på kollektivtrafik är för högt och att servicen är för bristfällig för att man ska kunna resa på de tider man behöver. Resorna är ofta långa med ibland tidskrävande byten.

– Priset visar sig ha en stor betydelse för individernas inställning till kollektivtrafiken. Trots det är priset för individen relativt osynligt och diskuteras inte i relation till socioekonomiskt svagare grupper i politiska dokument, säger Linnea Eriksson, forskare på VTI och medförfattare till den nypublicerade K2-rapporten.  

Resultatet visar även att cykel och elsparkcykel inte alltid är ett aktuellt alternativ för de studerade grupperna.

– Några kan inte cykla, andra anser att cykling är pinsamt eller något man gör när man är barn, som en lek. Elsparkcyklar saknas ofta i de studerade områdena, och det anses för farligt att elsparkcykla på landsväg, förklarar Joel Göransson Scalzotto, forskare på VTI och medförfattare till rapporten.  

– Vår forskning visar att planering för ökad cykling kräver god kännedom om de tilltänkta användarna. Att bygga fler cykelstråk och förbättra för dem som redan cyklar är bra, men för att få fler grupper att pröva cykling behövs målgruppsinriktade insatser baserat på kunskap om de tilltänkta användarnas kunskaper, föreställningar och sociala situation, fortsätter Joel.

Resultatet visar också att många har begränsade möjligheter att åka bil på grund av att de saknar körkort eller tillgång till bil. För andra är möjligheten att åka bil en förutsättning för att kunna fortsätta med jobb eller fritidsaktiviteter.

Forskarna poängterar även i rapporten att den sociala situationen, som för många påverkas av ansvar för barn och hushåll, är avgörande för möjligheten att välja hur, när och vart man ska resa.

Förslag på åtgärder

Rapporten identifierar ett antal tjänster som har potential att öka tillgängligheten för grupper som riskerar att drabbas av transportrelaterad social exkludering, till exempel:

• Möjligheten att välja mellan flera färdmedel i en och samma biljett. En resa ska kunna genomföras med olika typer av fordon som finns sökbara i reseplanerare med betalningsmöjligheter.
• Flexibel landsbygdstrafik med en samåkningstjänst via reseplaneraren i anslutning till försenade eller inställda tåg och bussar. Det är särskilt viktigt för dem som bor eller arbetar på landsbygden.
• Möjligheten att få information om kollektivtrafik och mobilitetstjänster på olika språk med ett antal språk som default i utskick och reklam.
• Fordonspool med en variation av fordon med och utan el, traditionella cyklar, sparkcyklar, mountainbikes, låd och- last cyklar, cyklar med barnsadel, mopeder, bilar och minibuss.
• Trygg och säker lokal infrastruktur med cykelställ och väderskydd. För att resenärer på landsbygd ska kunna stå skyddat mot både väder och trafik medan de väntar föreslås flexibla hållplatser där man kan kliva på var som helst mellan två hållplatser.

Forskarna föreslår även att information om kollektivtrafikens service och utbud bör nå ut till boende och medborgare vid olika livsfaser och att tidsbegränsade gratisresor med kollektivtrafik och mobilitetstjänster kan erbjudas till personer som står inför en förändring i livet. Det kan till exempel gälla till nyanlända, till nyinflyttade i ett område, till unga som har gått ut skolan eller till nyblivna föräldrar.

För mer information om studien och om ytterligare förslag på åtgärder, läs rapporten Nya mobilitetstjänster för socialt hållbar och rättvis tillgänglighet – möjliga lösningar i stad och landsbygd.

Jessica Berg, Linnea Eriksson och Joel Göransson Scalzotto är alla forskare verksamma vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och vid K2.