Article highlighted
Nya forskningsprojekt hos K2
K2:s forskning belyser problem som definieras i dialog mellan forskare och berörda aktörer i och kring kollektivtrafiken. Forskningen utgår från K2:s forskningsinriktning. Under 2022 har K2 genomfört en process för att identifiera nya större forskningsprojekt. Nu har beslut fattats om sju nya projekt som kommer utgöra stommen i K2:s forskning under 2023-2024. Samtliga projekt har utvecklats i samverkan med K2:s regionala parter och flera andra aktörer i och kring kollektivtrafiken.
–Det känns väldigt spännande att dra igång forskning om kollektivtrafik som medel för hållbara städer och regioner utifrån så pass många olika perspektiv, säger John Hultén, föreståndare för K2.
Tryggad legitimitet? Mål, medel, och medborgare i kollektivtrafiken
Det här projektet kommer att studera relationen mellan allmänhetens involvering, styrningen och den politiska diskursen kring trygghetsfrågor i Region Stockholms kollektivtrafiksystem. Projektet analyserar kollektivtrafiksystemets ”publikhet” (publicness) och viktiga frågor ställs kring kollektivtrafikens roll som offentlig plats och verksamhet samt medborgares roll. Projektledare är Linnea Eriksson från VTI. I projektet deltar även VTI-forskarna Jens Alm, Kelsey Oldbury, Joel Göransson Scalzotto, Alexander Paulsson och Claus Hedegaard Sørensen.
Att översätta innovation till praktisk handling – organisering och anpassning i utvecklingen av MaaS
Trots försök att lansera MaaS i Sverige, ofta via ’piloter’ och appar, har förhoppningarna inte infriats. Detta projekt utforskar hur MaaS översätts och blir till praktik, bortom appar. Projektet kommer att studera de bredare förändringsprocesser som arbetet genererar i relation till tjänster, de organisatoriska sammanhang dessa processer ingår i samt relationen till användarna. Projektet bidrar med kunskap som nyanserar de olika roller kollektivtrafikmyndigheter kan spela i utvecklingen av MaaS, samt tillhandahåller internationella erfarenheter kring hur användarperspektivet kan inkluderas. Projektledare är Mats Fred från Lunds universitet. I projektet deltar även Dalia Mukhtar-Landgren från Lunds universitet samt Jana Sochor från KTH.
Strategier för hållbar tillgänglighet med kollektivtrafiken. Nya sätt att hantera sociala konsekvenser och behov i kollektivtrafikens planering
Detta projekt ska analysera de sociala aspekterna av hållbar tillgänglighet. Projektet syftar till att analysera hur, och i vilka situationer, planering av kollektivtrafiktjänster kan bli mer stödjande för olika användargruppers behov. Projektledare är Robert Hrelja från Malmö Universitet. I projektet deltar även Lena Levin från VTI och Rosalia Camporeale från Lunds universitet.
Kollektivtrafikens roll och egenskaper mellan planetära och sociala gränser: tröskelvärden, scenarier och positiva visioner
Detta projekt utgår vi från den s.k. donut modellen, en ekonomisk modell som används för att beskriva hur människors behov kan tillgodoses utan att jordens ekologiska gränser överskrids. Syftet med projektet är att utveckla indikatorer och tröskelvärden för att kunna belysa nuläget, samt möjliga alternativ för att uppnå en framtida situation där alla samhällsgrupper i Södertälje kan tillgodose sina behov av transporter utan att detta överskrider planetens gränser. Projektledare är Claus Hedegaard Sorensen från VTI. Deltar i projektet gör även samt Fredrik Pettersson-Löfstedt och Ulrik Berggren från Lunds universitet.
”Livliga” och ”behagliga” platser för väntan: kvalitetskriterier för attraktiva bytespunkter och busshållplatser
Då städer idag investerar allt mer i hållbar mobilitet och kollektivtrafik, har betydelsen av transitrum som offentliga rum lyfts fram. Men vad är det egentligen som gör en transitplats livlig och behaglig? Vad behöver planerare och gestaltare tänka på, utöver kraven på tillgänglighet och trygghet, vid planering av attraktiva bytespunkter och busshållplatser? Detta projekt adresserar dessa frågor genom en undersökning av utvalda bytespunkter och busshållplatser i Malmö. Forskningen förväntas bistå kommuner och kollektivtrafikleverantörer i arbetet med att utveckla busshållplatser och bytespunkter till trygga, behagliga och inkluderande transitrum för alla sociala grupper. Projektledare är Hoai Anh Tran från Malmö Universitet. I projektet deltar också Victoria Sjöstedt från SLU Alnarp.
En djupare förståelse för potentiella hinder och förutsättningar med nuvarande och framtida lösningar i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning
Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken har digitalisering och nya mobilitetsformer medfört nya utmaningar. Detta projekt syftar till att ge en djupare förståelse för potentiella hinder och förutsättningar i kollektivtrafiken som personer med funktionsnedsättning kan uppleva, samtidigt som hållbara och tillgängliga åtgärder identifieras. Projektet genomförs i dialog med funktionshinderrörelsen och kollektivtrafikens aktörer. Projektledare är Vanessa Stjernborg från Lunds universitet. I projektet deltar även Lena Levin, VTI, Eva Månsson Lexel, Lunds universtitet, Kristofer Hansson, Malmö universitet och Jamie Bolling, Independent Living Institute.
Utveckling av data-driven metod för att beskriva reseefterfrågan med kollektivtrafik
Regionala kollektivtrafikmyndigheter samlar in stora mängder data från biljettsystem och i vissa fall särskilda system för automatisk resenärsräkning. Trots detta har många av myndigheterna svårt att beskriva och i detalj analysera hur resandet med olika linjer ser ut över tid. Det finns ett stort behov av att ta fram metoder för att dra nytta av den data som trots allt finns hos myndigheterna själva och kombinera denna med annan data som exempelvis beskriver det totala rörelsemönstret. Det här projektet har som mål att ta fram sådana metoder och testa och utveckla sätt att visualisera och beskriva det kollektiva resandet och hur detta förhåller sig till kollektivtrafikens totala utbud och det totala resandet i stort. Projektledare är Ulrik Berggren från Lunds universitet och i projektet deltar även Carl Johnsson från Lunds universitet samt Jan Persson och Fabian Lorig, båda från Malmö Universitet.