Kapitel 2: Vägen till ingenstans – smart mobilitet i bilismens kölvatten
Dalia Mukhtar-Landgren, Kelsey Oldbury, Jens Portinson Hylander, Chiara Vitrano, Mats Fred, Janet van der Meulen, Karin Winter, Michelle Ochsner, och Joel Göransson Scalzotto
I detta kapitel diskuteras både bilen och framväxten av så kallad “smart mobilitet” med utgångspunkt i boken Road to nowhere – What Silicon Valley Gets Wrong About the Future of Transportation av teknikjournalisten Paris Marx. Kapitlet utforskar ett antal paralleller mellan den berättelse Marx skriver fram om USA och utvecklingen i Sverige förr och nu. Författarna tar avstamp i skildringen av billobbyns makt över utformningen av våra samhällen, och diskuterar sedan framväxten av “smart mobilitet” och nya typer av mobilitetsföretag som Uber, Lyft, Voi och Foodora, som alla introducerat nya tjänster och affärsmodeller på ett ofta offensivt sätt och med omfattande riskkapital i ryggen. Därefter diskuteras ett antal ojämlikhetsskapande aspekter av den nya, ”smarta” mobiliteten: ojämlikhet i tillgång till tjänster, ojämlikhet i tillgänglighet, och ojämlikhet i arbetsförhållanden. Författarna varnar för att betrakta teknologisk utveckling som oundviklig eller bortom mänsklig kontroll.
Kapitel 4: Barns rätt till kollektivtrafik – barnperspektiv och barns perspektiv i kollektivtrafikplaneringe
Linnea Eriksson och Jens Alm
Detta kapitel diskuterar konsekvenserna av införlivandet av konventionen i svensk lagstiftning för planeringen av kollektivtrafik hos de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. Har barns position i kollektivtrafikplaneringen fått vind i seglen, råder det stiltje eller är det motvind? Vad gör de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att uppfylla barnkonventionen? Vilka hinder finns? Sammanfattningsvis konstaterar författarna att det idag blåser medvind för ett barnperspektiv i planeringen av kollektivtrafik. Både regioner som arbetar utifrån ett barnrättsperspektiv ochregioner som har ett kund- och resenärsperspektiv på barn utgår många gånger från ett barnperspektiv i planeringen, men att det är en utmaning för i stort sett alla regioner att i planeringen av kollektivtrafik involvera barnens eget perspektiv.