Våra forskningsperspektiv

K2:s forskning bedrivs utifrån från tre perspektiv som belyser syftet med den kunskap som utvecklas och omsätts: att förbättra, förnya och fördjupa på sätt som bidrar till hållbar utveckling i städer och regioner.

Forska hos oss

Förbättra

Förnya

Fördjupa

Förbättra

Här handlar det om att göra det vi redan har bättre. Genom att undersöka dagens kollektiva mobilitetssystem kan vi hitta nya sätt att utveckla och förbättra det som redan fungerar. 

Fokus ligger på den traditionella kollektivtrafiken, men även andra former av delad mobilitet är viktiga. Målet är att göra redan etablerade system smidigare, tillgängligare, mer effektiva och hållbara för framtiden. Det finns många områden att jobba med, oavsett om det handlar om trafik på vägarna, spåren eller vattnet.  

Exempel på teman inom Förbättra: 

  • Effekter av förändringar i linjenätet. Detta avser såväl kollektivtrafikens “hårdvara” – fordon och infrastruktur – som “mjukvara” i form av exempelvis linjedragningar, turutbud, prissättning och förutsättningar för byten mellan linjer eller till och från andra färdsätt. En central frågeställning handlar om möjligheter för och effekter av ökad framkomlighet för busstrafiken, inklusive de konfliktytor detta skapar gentemot gång och cykel.  
  • Ökad pålitlighet i kollektivtrafiken. Temat inkluderar exempelvis ökad kunskap om faktorer som påverkar punktlighet och kapacitet i tågtrafiken, liksom hur färre förseningar och bättre regularitet i buss- och spårvagnstrafik kan uppnås. Här kan även ingå forskning kring bättre metoder för att mäta och förutsäga pålitlighet och för att i större utsträckning kunna inkludera pålitlighet i beslutsstöd kring utformning av kollektivtrafik och infrastruktur.  
  • Upphandling. Forskningen inom detta tema handlar om hur upphandlingen kan förbättras genom att bli effektivare, mer flexibel och mer samordnad i syfte att sänka kostnaderna och öka hållbarheten. Ämnen som kan undersökas närmare är till exempel val av avtalsmodell och utvärderingsmetoder, 
  • Samverkan. För att förbättra den kollektiva mobiliteten och skapa fungerande reskedjor från dörr till dörr krävs samverkan mellan olika aktörer. Temat kan till exempel inkludera frågor kring integrerad transport- och bebyggelseplanering, samverkan för kombinerade tjänster, biljettsamarbeten och kommunikation mellan strategisk, taktisk och operativ nivå.  
  • Anpassning till olika grupper. Temat tar upp frågor kring tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken. Det kan också handla om olika kundsegment och hur man möter olika behov vid olika faser i livet.  

Som en övergång till området förnya finns också forskningsfrågor kring den traditionella kollektivtrafikens framtid. Det handlar till exempel om frågor kring kollektivtrafiksystemets robusthet och resiliens i en förändrad omvärld. Temat kan också inkludera forskning om hur ökad tillgång till data (öppen data) och AI kan användas för att förbättra kollektivtrafiksystemet och även underlätta bättre måluppföljning.  

Hör av dig till mig för funderingar kring Förbättra

Förnya

Inom perspektivet Förnya tittar vi framåt och utforskar nya möjligheter inom kollektiv mobilitet. Målet är att tänka bortom dagens gränser och hitta innovativa lösningar som kan bryta traditionella mönster och skapa en hållbar framtid. 

Förnya handlar både om att tänka nytt och att skapa konkreta innovationer – allt från ny teknik till smartare tjänster och processer. Det kan handla om att utmana dagens system, utveckla nya sätt att arbeta eller hitta bättre lösningar som gör resandet mer effektivt och hållbart. Här ingår också att se över organisatoriska roller och institutionella strukturer som antingen stödjer eller hindrar förnyelse. 

Exempel på teman inom Förnya: 

  • Ny och förnyad teknik och tjänster möjliggör och utmanar. (Hur) kan ny teknik bidra till ökad hållbar tillgänglighet? Centralt är också hur AI och hur dess inträde kan påverka mobilitet samt tillämpas i analyser. Speciellt påverkan av autonoma fordon på mobilitet är en viktig aspekt. Möjligheter och effekter med delad data från olika aktörer är också relevant. Frågeställningar som berör utredning av potentiella effekter och möjligheter med innovationer beaktas.  
  • Legitimering och acceptans för ny teknik i transformationen är också centralt för området. Sociala aspekter och användarperspektivet vid införande av ny teknik ingår också i området. Aspekter kopplade till nya tjänster såsom MaaS, on-demand kollektivtrafik, personliga assistenter mm. är av relevans.  
  • Transformativ systemförändring. Ett transporteffektivitetsperspektiv ingår i detta tema. Frågor som rör nya sätt att samtransportera gods och personer, nya utgångspunkter, nya förhållningssätt med fokus på att minska personkilometer och CO2 ekvivalenter per personkilometer kan vara centrala aspekter.  
  • Roller och organisation. Kollektiv mobilitet kan kräva nya strukturer för integrerad planering som rör markanvändnings- och transportsystemet. Detta kan innebära utmaningar för regelverk, lagstiftning och rådigheter. Organisationsgränser kan förflyttas och nya affärsmodeller kan behövas. Ny lagstiftning kan krävas för att lösa olika mobilitetsbehov/efterfrågan.  
  • Kriser som förändringskraft. Perspektiv som utgår ifrån resiliens, robusthet och beredskap kan betonas i större utsträckning framöver. Ett förändrat säkerhetsläge samt klimatförändringar kan kräva ett ökat fokus på resiliens (eller robusthet) i transportsystemet, bland annat i förhållande till ny teknik. Kriser i sig har funnits leda till förnyelse. Kriser kan ibland betraktas som möjligheter.  

Hör av dig till mig för funderingar kring Förnya

Fördjupa

Inom Fördjupa handlar det om att stanna upp och ställa de svåra frågorna. Genom att kritiskt reflektera och ifrågasätta etablerade normer och synsätt vill vi skapa diskussioner om den kollektiva mobilitetens roll i samhället. Vad styr egentligen våra val, rutiner och strukturer? Vilka värderingar ligger till grund för hur kollektiv mobilitet fungerar idag – och för vem? 

Fördjupa-området handlar om att problematisera det vi ofta tar för givet, både inom forskningen och i praktiken. Genom att utmana rådande sanningar, traditionella arbetssätt och begrepp kan vi väcka nya frågor och bredda perspektiven på hur kollektiv mobilitet kan utvecklas i framtiden. 

Genom att ifrågasätta det som är, lägger vi grunden för det som kan bli. 

Exempel på teman inom Fördjupa: 

  • Konsekvenser av rådande praktiker för olika grupper. Det kan gälla forskning som fokuserar på konsekvenser för olika användargrupper (barn, äldre, personer med funktionsnedsättning), forskning om skillnader i behov och tillgång till service mellan stad och land, samt ekonomiska konsekvenser/relaterat till tillgång för olika socio-ekonomiska grupper de för olika grupper. Centralt i det här sammanhanget är förutsättningarna för rättvis tillgång till transporter.  
  •  Målkonflikter i planering och beslutsfattande. Exempelvis gällande avvägningar mellan demokratiskt deltagande och effektivitet, mellan olika grupper, mellan stad och land, mellan risktagande och långsiktig stabilitet, eller olika prioriteringar relaterat till markanvändning, planering eller tillgänglighet.  
  • Organiseringen av arbete och arbetsformer. Exempelvis avseende arbetsvillkor för olika grupper av anställda, nya former av gig- och plattformsbaserat arbete inom mobilitetssektorn, men också mer övergripande frågor rörande organiseringen av arbete som exempelvis lokala uppfattningar kring roller, kompetensförsörjning, och olika aktörers roll i arbetet (konsulter, forskare, civilsamhällsorganisationer).  
  •  Processfrågor rörande jämställd och jämlik inkludering i planerings och beslutsprocesser om transportsystemet, samt frågor som rör hur ansvar och mandat fördelar sig mellan olika politiska nivåer och organisationer. Andra viktiga processfrågor rör relationen mellan politiker och tjänstemän, transparens i beslutsprocesser och frågor rörande behovet av att säkerställa offentliga värden i exempelvis innovationsprocesser.  
  • Kunskapsunderlag och dess genomslag i praktiken. Exempelvis vilken typ av expertkunskap blir normerande och vilka perspektiv som (inte) får genomslag. Här ingår också frågor rörande den kunskap som genereras i piloter och projekt och den kunskap som professionen inom organisationen besitter. En relaterad fråga rör kunskap om olika gruppers resvanor och resmönster utifrån ett maktperspektiv. 

Hör av dig till mig för funderingar kring Fördjupa