Micro-level evaluation of bus stop performance using automated analysis of aerial video

Projektet fokuserade på hur filminspelningar från drönare kan användas för att bättre förstå hur busshållplatser fungerar. I projektet har ett antal busshållplatser filmats och undersökts. Fokus har lagts på hur utformningen påverkar hur lättillgänglig en plats upplevs vilket kan mätas med hjälp av ”Space Syntax”-teorin. Inom Space Syntax så används siktlinjer för att studera rumsliga strukturer. Siktlinjerna används som en grund för en nätverksanalys som beräknar hur många ”svängar” som en gående måste göra för att ta sig genom ett område. Denna typ av nätverksanalys kan ge en uppskattning på hur välintegrerad en specifik plats är generellt eller utifrån en specifik funktion. Det är till exempel möjligt att analysera hur lätt det är att ta sig till busshållplatsen eller hur smidigt det är att ta sig ifrån busshållplatsen till närmsta cykelställ.

Det finns dock ett problem med att använda Space Syntax-teorin vid busshållplatser och andra platser som innehåller bilvägar. På dessa platser är det ibland möjligt att se en plats (till exempel på andra sidan vägen) men inte tillåtet att direkt följa siktlinjen. En av frågorna under projektet har därför varit huruvida Space Syntax-teorin kan hantera denna begränsning och fortfarande ge en bra bild över hur människor rör sig.
Projektet har undersökt hur Space Syntax-teorin fungerar på busshållplatser genom att studera sambandet mellan hur välintegrerat ett område är utifrån teorin och hur många gående som har identifierats i drönarfilmen i samma område. Resultatet visar att de flesta gående rör sig i mer välintegrerade områden vilket bekräftar teorin. Liknande resultat har hittats på alla sju platser som studerats i projektet vilket tyder på en tydlig koppling mellan hur välintegrerat ett område är och hur många gående som rör sig i området.

Resultatet av studien ledde till fortsatt arbete i projektet COmpeting and COmplementary MObility solutions in urban contexts (COCOMO).