Framtidens integrerade och adaptiva kollektivtrafik

Framtidens integrerade och adaptiva kollektivtrafik

Det här projektet har arbetat med både enkätstudier och simuleringar för att undersöka effekterna av olika designmöjligheter för efterfrågestyrd kollektivtrafik. Enkätstudierna har fokuserat på hur resenärer ser på efterfrågestyrd kollektivtrafik och hur den bör vara konfigurerad för att resenärerna ska välja den här transportformen. Simuleringarna har fokuserat på effekterna, exv. i form av samåkning och trafikarbete, i olika konfigurationer av efterfrågestyrd kollektivtrafik, och jämfört efterfrågestyrd kollektivtrafik med tidtabellstyrd kollektivtrafik och privatbilism.

De huvudsakliga resultaten från simuleringsarbetet visar att efterfrågestyrd kollektivtrafik i vissa kontexter kan ersätta tidtabellstyrd trafik till en systemkostnad som hamnar på ungefär samma nivå. Detta gäller för situationer med gles trafik. Simuleringsresultaten tyder också på att det är svårt att reducera det totala antalet fordonskilometrar genom att locka privatbilister. Detta beror på att uppnådd samåkning inte alltid kan kompensera för tomkörning av fordon till eller från resenärers upphämtnings-/avlämningsplatser. Transportformen har dock potential att reducera det totala antalet bilar som krävs i samhället. Härvidlag kan resultaten tolkas som så att det är av stor vikt att samåkningsgraden höjs på olika sätt, exv. genom lämpligt IT-stöd och olika incitament för samåkning om efterfrågestyrd kollektivtrafik skall vara ett hållbart alternativ till privata bilresor. 

Vad gäller resenärerna är majoriteten positiv till att använda efterfrågestyrd kollektivtrafik, även om de äldre resenärerna (över 70 år) troligen skulle använda tjänsten mer sällan än unga och övriga vuxna. Dessutom skulle resenärerna acceptera en viss grad av ändrade reseförhållanden (exv. försenad upphämtningstid), vilket innebär att det finns utrymme för effektivitetsvinster på så vis att resans förutsättningar kan förändras (exv. resrutten) samtidigt som majoriteten av resenärerna ändå skulle fortsätta att använda tjänsten.

Projektledare: 
Forskningsinriktning: 
Parter: 
Malmö universitet, Lunds universitet
Finansiär: 
K2, Malmö universitet, Lunds universitet
Budget: 
5 099 922 kr
Period: 
2020 till 2022

Publikationer kopplade till projektet

Potential of demand responsive transport for young people in Sweden

Chunli Zhao, Mengtian Xue & Zahra Hamidi, Transportation Research Part A: Policy and Practice, June 2024.

Stated opinions and potential travel with DRT – a survey covering three different age groups

Å. Jevinger & and H. Svensson, Transportation Planning and Technology, April 2024

Efterfrågestyrd kollektivtrafik – systemeffekter och acceptans

Jan A. Persson, Åse Jevinger, Paul Davidsson, Sergei Dytckov, Fabian Lorig, Helena Svensson och Chunli Zhao, K2 Outreach 2023:1

Effektivare kollektivtrafik genom interaktiva DRT-tjänster

John Iversen och Adam Nilsson, kandidatuppsats, juni 2020.

Information flows in Demand Responsive Public Transport: Interactivity, information, and flexibility in a modern ridesharing service

Oscar Askfelt and Karl Hamnebo, Malmö University, Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), spring 2021.

An Individual-based Simulation Approach to Demand Responsive Transport

Sergei Dytckov, Fabian Lorig, Johan Holmgren, Paul Davidsson, and Jan A Persson. Conference paper. 4th International Conference on Intelligent Transport Systems, Virtual Event, December, 2020

Potential Benefits of Demand Responsive Transport in Rural Areas: A Simulation Study in Lolland, Denmark

Sergei Dytckov, Jan A. Persson, Fabian Lorig & Paul Davidsson. Sustainability. March 2022.

Modelling Commuting Activities for the Simulation of Demand Responsive Transport in Rural Areas

Sergei Dytckov, Fabian Lorig, Paul Davidsson, Johan Holmgren and Jan A Persson, International Conference on Vehicle Technology and Intelligent Transport Systems, November 2020